Einstellung effect

Einstellung effect är känd som den mänskliga hjärnans tendens att hålla fast vid ett inlärt tillvägagångssätt för att ta sig an ett problem och ignorera alternativ. Många gånger är det fördelaktigt att hålla fast vid framgångsrika metoder, men i vissa fall hindrar det oss från att upptäcka ännu bättre lösningar. Einstellung-effekten beskriver därför problemet med optimalt beslutsfattande.

Einstellung effect kan på svenska skrivas einstellung-effekt eller inställningseffekt då det tyska ordet einstellung kan översättas till inställning eller attityd. Begreppet som är besläktat med ”comfirmation bias” (myntat av den engelske psykologen Peter Wason) beskriver hur en teori testas i tron att detta sker objektivt, men som i själva verket är påverkat av hur det stöder ens egna teorier.

Vardagliga sätt detta kan visa sig på med allvarliga konsekvenser är hur läkare inte upptäcker en felaktig diagnos då denne utgår från att diagnosen ställd av en annan läkare är korrekt.

Fenomenet kan beskrivas som att vi fastnar i en attityd. Betänker man hur hjärnan fungerar framträder dess logik. Om hjärnan kan använda sig av genvägar behöver den inte förbruka lika mycket energi som om den ständigt övervägde alla möjliga alternativ. Denna tendens hos hjärnan är därför fördelaktig generellt, men i specifika fall kan den komma till korta. Det hela liknar många andra slags kognitiva fallgropar och en av de vanligaste företeelserna är hur vi ofta utan att tänka på det antar fördomsfulla attityder bara för att det är ”kognitivt bekvämt”.

Källor

• Hvistendahl, Mara, Scientific American March 2014, ”Why Good Thoughts Block Better Ones”

Artikel publicerad: 2024.01.14
Författare: Psykologisktvetande.se