Selektiv perception

Hur selektiv perception förklaras inom psykologin.

De mängder av intryck vi ständigt utsätts för är en övermäktig uppgift för hjärnan att lagra. Därför är den inställd på att sortera bland sådant som ljud- och synintryck. Selektiv perception kan ses som vår förmåga att sortera intryck och det som är överflödigt sorteras automatiskt bort.

Naturlivet är inte vad vi helst bör fokusera på när vi kör längs en landsväg i 90 kilometer i timmen. Därför är vårt fokus riktat på vägens sträckning och vad som sker på den. Inte heller är annonser sådant som brukar tilldra sig vårt primära intresse då vi läser en tidning. Även om publicisten placerat annonser på de utrymmen som tenderar korsas av vår blick kommer de flestas ögon snabbt söka efter annan information.

Vi väljer inte alltid själva vad som sorteras bort. När vi inget hellre önskat än att slippa höra ljuden från personen som sitter och pratar i sin telefon bakom oss på bussen kan det ändå bli svårt. Vår hjärna är nämligen programmerad att uppmärksamma mänskligt tal och upptas därför av vår perception.

Chansen är annars stor att störande ljud i bakgrunden efter ett tag försvinner från vår uppmärksamhet. Våra sinnens känslighet avtar gentemot stimuli eller intryck som upprepas. Denna form av selektiv perception kallas sensorisk adaption och förklarar varför vi med tiden bortser från vissa konstanta ljud i vår omgivning så länge de inte är alltför påträngande.

Sensorisk adaption förklarar likaså varför intryck från samma källa upplevs i olika grad vid upprepat stimuli hos våra andra sinnen. När vi badar vänjer vi oss vid vattnets temperatur efter vi varit i ett tag medan det kändes kallare eller varmare de första sekunderna.

I vilken grad vi upplever sinnesintrycken kan också påverkas av våra känslor och intressen. Den som tappat sin nyckel och letar efter den i skogen kommer vara mer observant på blänkande synintryck på marken. Likaså kommer någon som väntar ett besök vara extra uppmärksam på ljud utanför dörren eller huset.

Hur vi upplever sinnesintrycken kan vidare påverkas av hur vi uppfattar det på en skala från positivt till negativt. Om vi upptäcker ett lågt, men irriterande ljud kan vi fortsätta uppleva detta länge då vi inte kan låta bli att koncentrera oss på det. Om det däremot inte stört oss nämnvärt från början kommer vi troligen snabbare sluta uppfatta det.

Källor

• Karlsson, Lars (2012), Psykologins grunder (5e uppl.)

Artikel publicerad: 2019.06.25, senast uppdaterad version: 2026.06.25
Författare: Psykologisktvetande.se

Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar