Neuropsykologi

Neuropsykologi är en gren av den biologiska psykologin som inriktar sig på de biologiska processer som sker i den mänskliga organismen och särskilt då hur processer i olika områden i hjärnan påverkar det psykiska livet.

Nervsystemet

Nervsystemet är uppbyggt av nervceller, neuron, vilka genererar elektricitet och kemiska substanser. De kommunicerar med varandra med hjälp av synapser.

En människa föds med cirka 100 miljarder nervceller vars antal under livets gång reduceras medan de bryts ned i högre takt än de repareras. Den mänskliga hjärnan är delvis föränderlig och utvecklas genom att nervceller skapar nya kopplingar i hjärnan.

I cellerna finns proteiner (hormoner av olika slag som påverkar cellernas funktion), och varje protein beskrivs av en gen. Från ett mer konkret psykologiskt perspektiv kan dessa proteiner utgöra tecken på sådant som pågår i vår kropp. Cellerna producerar till exempel testosteron och vi vet att testosteronnivåer ger utslag ifråga om hur aggressiva personer är.

Signalsubstanser

I hjärnans nervsystem finns en mängd olika signalsubstanser som forskningen under många år försökt kartlägga. Idag känner man till ett flertal substanser och mycket av deras funktioner.

Acetylkolin – en substans som påverkar minne och inlärning och man tror att brist på denna substans hänger ihop med Alzheimers sjukdom. Forskning har visat att substansen kan simuleras av bland annat nikotin och därför rekommenderas nikotin för de som lider av Alzheimers.

Noradrenalin – en substans som bland annat påverkar uppmärksamhet, vakenhet och aptit. Noradrenalinet gör oss mer mottagliga för känslor och samband mellan låg halt av noradrenalin och depression har kunnat konstaterats. Även ätstörningar har visat sig påverkade av noradrenalin. Noradrenalin bildas ofta som en effekt av att hormonet adrenalin bildats.

Dopamin – en substans som påverkar flera områden, allt från motorik och uppmärksamhet till motivation och välbefinnande. Sjukdomar som ADHD och Parkinsons sjukdom har visast sig ha samband med dopaminnivåer. En onormalt hög nivå av dopmanin kan enligt vissa forskare vara orsak till schizofreni.

Serotonin – en substans som påverkar funktioner som har verkan på sinnesstämning. Serotonin har en påverkan på vår drift att söka oss till äventyr och farliga situationer. Låga halter tillskrivs som trolig biorsak till depressioner. Låg halt av serotonin anses eventuellt ligga bakom tvångsmässighet.

Hur vi kan märka av nivån av substanser i hjärnan

Vid alkoholintag infinner sig en känsla av välbehag och detta beror på alkoholens förmåga att alstra ämnen som dopamin. Då dopaminnivån vid alkoholintag ökar sker en reaktion i nervsystemet att inte tillsätta mer dopamin eftersom detta ändå sker. Vad som sedan blir effekten efter att alkoholen slutat verka (vilket normalt inträffar någon gång under dagen) är att en känsla av olust kan infinna sig – hur kännbar effekten är beror på mängden alkohol som intagits.

Det är i mellanrummet från att alkoholens dopamineffekt avklingat och hjärnan ”upptäcker” behovet att producera dopamin som en dopaminbrist infinner sig.

De primitiva och rationella systemen i hjärnan

Det primitiva alarmsystemet i hjärnan styr grundläggande känsloreaktioner, inklusive panik. Panik är en uråldrig reaktion som ska fortplantas i grupp för att signalera fara och reaktion. Varje enskild i gruppen måste därför inte varsebli faran så länge alla inordnar sig i gruppens flyktreaktion; något som i mänskligheten tidiga historia ofta var skillnaden mellan liv och död.

Det primitiva alarmsystemet kan märkas då vi reagerar omedvetet. Vi duckar eller rycker till när exempelvis ett föremål närmar sig, vilket vi kanske observerar i ögonvrån.

Det rationella systemet är långsammare och mer komplext med säte i hjärnbarkens pannlober. Med detta kan vi göra rationella bedömningar av faror och sortera vad som är hot och inte hot utefter flera kategorier, vilka vi analyserar och sedan bestämmer en plan. Alkohol dämpar aktiviteten i dessa delar av hjärnan och förklarar varför vi i berusat tillstånd har en tendens att fatta oöverlagda beslut.

Det primitiva alarmsystemet och det rationella systemet är båda delar av våra tankestyrda beteenden och konflikter mellan dessa uppstår i många sammanhang. Det rationella systemet reagerar mer avancerat på rädsla genom att innefatta ett flertal tänkbara beslut utöver fly-eller-slåss-reaktionen.

Medvetandet tar emot information från våra sinnen och likaså känslointryck från det primitiva alarmsystemet. Vi kan dock inte alltid välja mellan att handla enligt det primitiva eller rationella systemet. En del av våra handlingar är reflexmässiga och frammanade av alarmsystemet som är svårt att värja sig mot. Det är också något av vitsen med systemet, vi ska inte hinna tänka utan vi ska reagera omedelbart för att i möjligaste mån undkomma en eventuell fara. Vad som en gång var en tillgång för den forntida människan kan förstås för dess moderna arvtagaren vara en belastning.

Läs också: Humanistisk psykologi

Källor

  • Karlsson, Lars (2012), Psykologins grunder (5e uppl.)

Artikel publicerad: 2021.02.28
Författare: Psykologisktvetande.se