Störd levnadsro

Att låta samhället bestämma eller gå sin egen väg.

Individ med neråtböjt huvud och en annan person vänd mot denneEett samhällsklimat som förordar ekonomisk tillväxt och tekniskt framåtskridande skapar också människor som i viss grad kommer drivas av samma principer. I mänskliga egenskaper kan dessa omsättas i sådant som girighet och avund. Dessa är fördelaktiga krafter i strävan efter högre materiell standard och kapitaltillgångar, men missriktade om det är andra värden vi behöver.

Om ekonomisk tillväxt är samhällets ledstjärna blir den materiella standarden lätt en måttstock på hur väl våra liv fungerar. Det gör oss till enkelspåriga varelser där mycket av våra inre önskningar och potential hamnar i skymda vrår. Vi blir inte de livskraftiga människor vi kunde blivit.

”Litet är vackert”

Vi har kommit i alltmer kontakt med storskaligheten; något många kan intyga från sin vardag är att vi alltmer sällan kan få direkt kontakt med den vi söker.

Den brittiske ekonomen E.F. Schumacher vittnade redan på 1970-talet om hur storskaligheten tog över och stämde upp i motsången ”Litet är vackert”. Drygt femtio år senare är vi ännu längre bort från det lilla och enkla. Vi har kommit i alltmer kontakt med storskaligheten; något många kan intyga från sin vardag är att vi alltmer sällan kan få direkt kontakt med den vi söker. Från att vi kunnat tala direkt med den ansvariga fick vi gå vägen via en sekreterare när organisationer växte. Idag hamnar vi i en lång telefonkö eller i kommunikation med en chatrobot.

Schumacher utnämner girighet och avund som de två stora störningsfaktorerna för vårt välbefinnande. Han beskriver det som ”intelligensens sammanbrott” när dessa krafter får verka och styra inom oss. Det bedrägliga är, som Schumacher konstaterar, att girighet och avund kan till synes gagna samhället genom positiv inverkan på den ekonomiska utvecklingen och öka BNP. Men medan tillväxt syns i statistiken sker inget ökat mentalt välbefinnande för samhällets medlemmar. Tvärtom utbreder sig med tiden otrygghet och isolering, liksom besvikelse och ”smygande förlamning”, hävdar Schumacher, och vare sig de ekonomiskt drabbade eller priviligierade är skonade av effekterna.

Med perifera förmågor tvingas du känna dig mindre värdefull då dina förmågor inte röner någon större uppmärksamhet. Det som syns är den slätstrukna versionen av dig.

Anpassningsstrategier i stället för självutveckling

Problemet många gånger är att vi försöker foga in oss i mallar i stället för att inträda i en roll där vi kan göra bruk av egna förmågor. Anpassningsstrategin leder lätt till att det uppstår en bild av en själv som varande en sämre kopia av en annan. Livet blir till en tävling där det mäts i specificerade framgångsenheter enligt den allmänna modellen för vad som är optimalt att uppnå och åstadkomma.

Många söker inte sig själva. De söker det högsta priset något hos dem kan ropas in till på den auktion som utbjuder medgång och ära.

”Insistera på dig själv; imitera aldrig”, framhöll den amerikanske författaren Ralph Waldo Emerson. Att Emerson var en individualist och någon som hade höga tankar om människan röjs i denna korta mening. Vad han inte minst åsyftar är att vi har saker inom oss som vi inte bör handskas slapphänt med utan låta accentueras.

Det finns en korrelation mellan vår självaktning och hur bra vi anser oss vara på olika områden. Samhället har sin måttstock för hur förmågor premieras. Med perifera förmågor tvingas du känna dig mindre värdefull då dina förmågor inte röner någon större uppmärksamhet. Det som syns är den slätstrukna versionen av dig.

Filosofen Robert Nozick pekar på faktumet att individers nivåer av kunnande aldrig är absoluta utan relativa då de bedöms gentemot andras. Nozick talar om ”differentierade särdrag” om hur väl en specialkunskap står ut i en grupp av människor. När personer i omgivningen förfogar över samma kunskaper och förmågor försvinner såväl ens särdrag som källan till självaktning. För att detta ska undvikas är det viktigt, menar Nozick, att det finns en stor mängd ”differentierade dimensioner”, det vill säga olika måttstockar, för att många människor ska kunna känna god självaktning.

Men oavsett antal måttstockar kommer något utanför dig alltid att bestämma ditt värde i andras ögon. I denna bedömning kan linjen mellan framgång och fiasko, lyskraft och förbiseende vara tunn. Det är upp till dig att underkasta dig domen eller stå över den.

Mer läsning: Vad döljer sig bakom nyhetens behag?

Källor

Artikel publicerad: 2025.05.04
Författare: Oskar Strandberg

Tillbaka till toppen av sidan | Alla artiklar