Fördröjda belöningar blir stora belöningar

Att premiera sitt framtida jag framför det nuvarande.

Träna i stället för att slappa, äta nyttigt i stället för onyttigt, lägga sig i tid i stället för att sitta uppe sent, spara i stället för att köpa. Saker som dessa är tjänster åt ditt framtida jag, vilket är bättre än att ständigt fjäska med sitt nutida jag.

Att välja det långsiktiga alternativet kan verka lite tråkigt, men det är att maximera.
Att vi ska leva i nuet är ett väl inövat mantra och det är sant att vi mår bättre då vi inte förskingrar oss i nostalgiskt vemod eller dagdrömmer om hur rika vi ska bli i framtiden. Men om att leva i nuet handlar om att ge sig själv belöningar för att få livet att meddetsamma bli bättre till varje pris är det ett felande tillvägagångssätt.

Ofta är en kortsiktig belöning en långsiktig avskrivning. Eller annorlunda utryckt: att vara snäll mot sitt nuvarande jag är ibland detsamma som att vara taskig mot sitt framtida jag. Jag skulle inte ha något emot att sätta i mig en stor ask med chokladpraliner just nu. Jag skulle gärna tagit två eller tre koppar kaffe också i samband med chokladen. Njutningen hade varit ett faktum, utan tvekan. Ju mer jag skriver om det desto farligare blir det …

Men sveket mot mitt framtida jag hade småningom uppenbarats. Min mage hade känts väl fylld och nattsömnen skulle kanske bli uppskjuten. Jag hade legat där oförmögen till sömn och vridit mig med knorrande mage och förbannat mitt tidigare jag.

Alla våra beslut genomsyras i någon mån av en diplomati mellan vårt nuvarande jag och vårt framtida. Att ta en taxi hem från centrum i stället för att vänta fem minuter på bussen är passande om man vill komma hem så fort som möjligt, men det är en dålig vana om ekonomin är bättre rustad för bussresor. Även om det krävs en tämligen impulsdriven person för att ta en taxi hem från staden mitt på dagen handlar exemplet om att våra beslut ofta väljs efter vad som i stunden är det mest bekväma. Denna tendens har till följd att det krävs mer av oss om vi vill premiera vårt framtida jag än vårt nuvarande.

Det är allt detta som gör det så svårt att försaka det som ger direkt tillfredsställelse. Vår förmåga att underordna oss bekvämlighet är ofta mer pockande än vårt rationalistiska tänkande, vilket leder till att vi i oproportionerlig utsträckning bejakar det kortsiktigt goda när två alternativ ställs emot varandra. Men som sagt, den stora vinsten hör för det mesta till prioriteten av det långa perspektivet.

Artikel publicerad: 2023.06.18
Författare: Psykologisktvetande.se