Drömmar och drömtydning

Varifrån kommer drömmarna och vad betyder dem?

En dröm är ett slags kommunikation med sig själv – det undermedvetna kommunicerar med det medvetande. Med drömmarna bearbetas eller manifesteras intryck, längtan och andra erfarenheter. ”Drömmar är inget annat än starkt känsloladdade hallucinationer”, menar Patricia Churchland som är en framstående filosof med fokus på neurovetenskap.

Det är dock inte så att alla drömmar bär på meddelanden, som vore dem den felande länken av vad medvetandet ännu inte förstått av sig själv och sina erfarenheter. Miljö- och somatiska faktorer inverkar på dröminnehållet. Är det kallt eller varmt i rummet kan detta påverka vad vi drömmer. Har vi ont i kroppen, har feber eller är hungriga eller ovanligt mätta kan likaså detta inverka. Alkohol och droger bidrar ofta till att drömmar uteblir.

Drömmarnas världar är alltså inte autonoma. De står i förhållande till våra erfarenheter (minnen, känslor, saknad etc) och ibland våra sinnesretningar (törst, klåda etc). Drömmar som alstras ur fysiska tillstånd, vilket Sigmund Freud benämner ”somatisk retning”, kan till exempel vara att vi i drömmen dricker om vi är törstiga. Det finns också lucida drömmar där den som drömmer är medveten om drömmen samt kan påverka händelseloppet.

I vilken grad avslöjar drömmarna vilka vi är?

Inom psykoanalysen är drömmaterial en viktig källa till vårt undermedvetna, drömmarna kan manifestera vad vi i vaket tillstånd inte kommer i kontakt med, de undertryckta känslorna. Även om vi inte lägger samma vikt vid drömmar som inom psykoanalysen är de flesta av oss intresserade att dechiffrera deras innebörd.

Enligt Freud har drömmar ofta ”en mycket påtaglig karaktär av önskeuppfyllelse”. Den som har det dåligt ställt kan till exempel i drömsyner finna pengar. Även plågsamma drömmer kan enligt Freud ofta vara förtäckta önskeuppfyllelser.

Drömmar är alldeles för slumpartade för att fullt ut kunna användas som en nyckel om oss själva och våra omedvetna drifter och tankar. Drömtydning kan ge fruktbara resultat, men bara till en viss gräns då en del av drömstoffet är av godtycklig och irrationell natur.

Ibland består drömmarna av sådant som förfaller ovidkommande och som tycks uppstått utan begriplig förankring i oss själva. Om de i dessa fall uttrycker något dolt i oss är därför svårt att säga med säkerhet.

Det finns en mängd teorier om hur drömmar ska tolkas och taxonomiska sammanställningar har gjorts som försök att bibringa ett slags facit för vad sådant som uppenbaras i drömmen svarar mot i verkliga livet. Tolkningar som dessa kan ha olika sanningsgrad och relevans.

Ofta är tolkningarna otillfredsställande eftersom något i drömmarnas innehåll talar emot dessa. Det har att göra med drömmarnas karaktär: deras innehåll tenderar vara förvanskat. Freud beskriver hur en dröm kan vara grundad på erfarenheter som sammanfogas: ”Drömmen framträder därmed som reaktion på allt det som samtidigt är aktuellt i den sovandes psyke.”

Vanliga drömteman

Bland vanliga och återkommande drömmar ingår att flyga, ramla ned från en höjd, försöka springa utan att komma någonstans (eller bara mycket långsamt), att vara utan kläder (eller nästan utan kläder), att tappa tänderna. Några vanliga drömteman ska presenteras tillsammans med möjliga förklaringar till varför de uppträder.

Att flyga

Att i sömnen uppleva hur man svävar i luften, kanske högt över staden kan vara en på samma gång triumferande och skrämmande. Att flyga kan symbolisera stora ambitioner som bärs av ett självförtroende att realisera dessa. Ju högre man flyger, desto större är ambitionerna som närs. Om marken fortfarande är synlig består drömmarna av större realistiska halter. Det skrämmande kan ta överhanden om det finns inslag av att inte ha full kontroll och där ett fall skulle vara fatalt.

Att fly

Att fly innefattar drömscener där man springer från något och ibland även blir jagad. Flykten i drömmen återkastar intryck från livet bestående av rädslor och oro. Ett typiskt inslag i dessa scener är att vi försöker springa bort från något, men kommer knappt någonstans. Detta kan symbolisera problem vi inte lyckas lösgöra oss från eller rädslor vi inte kan bemästra.

Dessa slags imaginära flyktinbillningar kan vara i formen av mardrömmar och kan vara återkommande under långa perioder då rädslorna som kan tänkas ligga till grund ofta är av bestående art.

Att försöka springa utan att komma någonstans

Som en fortsättning på föregående tema … Många har upplevt hur de försökt springa ifrån något eller någon i drömmen, men inte kunnat förflytta sig alls eller endast saktfärdigt. Detta behöver inte vara symboliskt utan ha en annan förklaring. När vi sover blockeras motoriska signaler av nervceller i hjärnan från att nå ryggmärgen och vidare till benen (det är ju meningen att vi ska sova), och därför kan vi känna att vi inte kommer någonstans när vi försöker springa.

Ett liknande orsakssammanhang förklarar varför vi inte kan skrika i sömnen.

Att vara naken

Ett inte ovanligt tema är att vi är avklädda och ibland helt nakna i drömmen. Detta kan tydas som att vi bär på saker i livet andra inte har reda på och att en stor del av vårt liv pågår bortom andras vetskap. Nakenheten eller att vi bara har lite kläder på oss i en situation med andra människor kan representera våra hemligheter som blir uppdagade eller rädslan för att detta ska hända.

Det kan också bottna i önsketänkande. I detta fall uttrycks sådant som att våga vara mer öppen och att bli mer sedd av andra som den man verkligen är.

Önskedrömmar

Önskedrömmar är en övergripande kategori av drömmar och kan förekomma i varierade former. Det kan röra sig om längtan eller brist.

Ett vanligt sätt dessa kommer till uttryck kretsar kring att personer vi inte sett på länge dyker upp i scener som spelas upp när vi sover. De kan utgöra en kompensation för vad som uteblivit i det vakna livet. Vi återkallar ett bekant inslag i drömmen då det inte lagts till våra erfarenheter

Den med ekonomisk brist kan i drömscenerna få syn på mynt eller sedlar som kanske ligger på marken enkelt tillgängliga att plocka upp. Ofta avbryts dessa drömmar förargligt under processen och vi påminns om vårt verkliga öde. Att de avbryts kan tänkas ha grund i att dröminnehållet blir alltför konträrt med verkligheten och det försvårar drömmens fortvaro. Detta är ett allmänt tema för drömmar. När de når extremer ifråga om det fantasifulla eller dylikt ökar chansen – eller risken beroende på hur det förhåller sig med drömmen – för att den avbryts. Således är det kanske fel att säga att allt är möjligt i drömmarna. De är sannerligen märkliga, men ofta indirekt förankrade i reella omständigheter från vilka de inte helt kan lösgöra sig.

Källor

• Freud, Sigmund (1996), Drömtydning (övers. John Landquist och Mia Engvén)
• Churchland, Patricia S. (2015), Min hjärna och jag. En bok om neurovetenskap och medvetandet (övers. Wallin, Bitte)
• Karlsson, Lars (2012), Psykologins grunder (5e uppl.)
• Bilden ovan är en modifiering av en bildgenerering av DALL·E 3

Artikel publicerad: 2025.05.18
Författare: Oskar Strandberg